Våra föreläsningssalar är till största del namngivna efter framstående forskare som med sin kunskap och vetgirighet fört forskningen framåt.

Albert Levan

Albert Levan, (ovan), 1905-1998. Upptäckte tillsammans med Joe Hin Tjio att människans normala antal kromosomer är 46 st. Kuriosa: Är far till illustratören Cecilia Torudd.

Aloysius “Alois” Alzheimer, 1864-1915. Professor i psykiatri och neurologi i Breslau, Tyskland. Har givit namn åt Alzheimers sjukdom, vilket han även var den förste att beskriva.

Barbara McClintock, 1902-1992. Amerikansk forskare och framstående cytogenetiker. Tilldelades Nobelpriset i fysiologi och medicin år 1983 för sin upptäckt av transposonen.

Burril Crohn, 1884-1983. Känd för beskrivningen av den inflammatoriska tarmsjukdom som fick hans namn; Crohns sjukdom.

Charles Darwin

Charles Darwin, (ovan), 1809-1882. Upptäckte att individer inom en och samma art skiljer sig åt, vilket ger till följd att variationer uppstår i avkomman. Under längre tid desto större variationer, det vi kallar evolution.

Gertrude Belle Elion, 1918-1999. Amerikansk biokemist och farmakolog som 1988 fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin för upptäckten av läkemedel mot bl.a. leukemi, munsår och malaria.

Gregor Mendel, 1822-1884. Gregor var inte bara en katolsk munk och österrikisk korherre utan även ärftlighetsforskare. Han var den som framlade den första teorin om hur egenskaper nedärvs genom att anlag slumpmässigt kombineras i avkomman.

Gösta Hultqvist, 1910-1993. Betraktas som en av de tidiga pionjärerna som upptäckte att sjukdom i halspulsådern kan orsaka transitorisk ischemisk attack (TIA) och ischemisk stroke.

Ivar Sandström

Ivar Sandström, (ovan), 1852-1889. Läkaren som upptäckte bisköldkörtlarna och för sin avhandling erhöll Hwasserska priset samt Kungliga Vetenskapsakademiens Flormanska belöning.

Jan Pontén, 1926-1999. Var professor i patologi samt tumörpatologi. Medlem av Kungliga Vetenskapsakademien.

Jan Waldenström, 1906-1996. (Waldenströmsalen.) Blev 1933 medicine licentiat och 1937 medicine doktor och docent i invärtes medicin vid Uppsala universitet på en doktorsavhandling om porfyri. Han blev 1947 även professor i teoretisk medicin.

Janet Rowley

Janet Rowley, (ovan), 1925-2013. Kunde identifiera en kromosomtranslokation som orsak till leukemi och andra cancerformer hos människan.

Judah Folkman, 1933-2008. Upptäckte att det finns en koppling mellan tumörväxt och blodkärlsbildning, angiogenes.

Lore Zech, 1923-2013. Professor emeritus i medicinsk genetik. Hon kunde bland annat påvisa karakteristiska mönster hos människans samtliga kromosomer, vilket blev grunden för att kunna diagnostisera olika former av kromosomavvikelser vid sjukdomar och syndrom.

Niels K. Jerne, 1911-1994. Var bland annat känd för att påvisa att immunsystemet lär sig att vara tolerant mot individens egen kropp. Niels menade att detta lärande sker i brässen (thymus). Han fick Nobelpris i medicin 1984.

Olof Rudbeck den äldre

Olof Rudbeck d:ä, (ovan), 1630-1702. (Rudbecklaboratoriet och Rudbecksalen.) Gjorde det som ofta benämns som den första vetenskapliga upptäckt som gjorts av en svensk då han upptäckte lymfan och dess vägar i människokroppen. På den här sidan kan du läsa mer om Olof och hans betydelse för Uppsala universitet.

Rita Levi-Montalcini, 1909-2012. Italiensk neurobiolog som 1986 mottog Nobelpriset i fysiologi och medicin för upptäckten av tillväxtfaktorer.

Robin Fåhræus, 1888-1968. Svensk medicine professor och patolog. Beskrev i sin doktorsavhandling blodsänkan vilket fick stor betydelse inom den medicinska diagnostiken. Bedrev under många år även forskning inom hematologin.

Rosalind Franklin

Rosalind Franklin, (ovan), 1920-1958. Brittisk kemist, mest känd för sitt bidrag till bestämmelsen av DNA-molekylens uppbyggnad men också för sina studier om molekyler och kristaller.